Dagsljus på arbetsplatsen: vilka krav gäller?

Kontorsarbetsplats med dagsljus och utblick genom stora fönster

Arbetsplatser ska vara utformade så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen. Om det inte är rimligt att bygga om eller flytta till lokaler med dagsljus och utblick, eller om verksamhetens art gör det omöjligt, ska åtgärder vidtas som så långt som möjligt kompenserar för bristen. Kravet finns i 5 kap. 25 § AFS 2023:12.

Vad innebär kravet på dagsljus och utblick?

Föreskriften anger inte ett enda luxvärde som avgör om dagsljuset är tillfredsställande i alla arbetslokaler. Bedömningen behöver göras utifrån lokalens utformning, hur arbetsplatserna används, hur länge människor vistas där och vilken möjlighet de faktiskt har till dagsljus och utblick under arbetsdagen.

Dagsljus och utblick är närliggande men inte identiska frågor. Dagsljus handlar om naturligt ljus i lokalen. Utblick handlar om möjligheten att se ut och få visuell kontakt med omgivningen. Ett fönster kan ge dagsljus men ändå ge mycket begränsad utblick, till exempel om det sitter högt, skyms eller vetter mot en nära vägg.

AFS 2023:12 ställer även krav på belysningens kvalitet

Dagsljuskravet ska läsas tillsammans med reglerna om annan belysning. Enligt 5 kap. 23 § ska belysningen vara anpassad till verksamheten, arbetsuppgifternas synkrav och de enskilda arbetstagarnas syn och övriga förutsättningar. Den ska också göra det möjligt att förflytta sig säkert på arbetsplatsen.

Enligt 24 § ska belysningen vara av god kvalitet. Vid bedömningen ska hänsyn tas till belysningsstyrka, färgåtergivning, besvärande flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster.

Det betyder att stora fönster inte i sig garanterar en bra ljusmiljö. Direkt sol kan ge bländning och reflexer, medan arbetsytor längre in i lokalen kan vara för mörka. Dagsljus, solavskärmning och elektrisk belysning behöver fungera tillsammans.

När kan undantaget från dagsljus användas?

AFS 2023:12 beskriver två situationer där kravet på dagsljus och utblick inte kan uppfyllas fullt ut:

  • det är inte rimligt att bygga om eller flytta till lokaler med dagsljus och utblick, eller
  • verksamhetens art gör att dagsljus och utblick inte är möjliga.

Det är inte ett generellt undantag för äldre lokaler eller för att det är kostsamt att åtgärda en brist. Arbetsgivaren behöver kunna visa vilka förutsättningar som har bedömts och varför ombyggnad eller flytt inte är rimlig i det aktuella fallet.

Om verksamhetens art åberopas behöver sambandet vara konkret. Vissa processer, säkerhetskrav eller tekniska förhållanden kan göra fönster olämpliga, men det räcker inte att arbetet traditionellt har bedrivits i fönsterlösa rum.

Kompensationsåtgärder krävs när dagsljus saknas

När det inte går att uppfylla grundkravet ska arbetsgivaren vidta åtgärder som så långt som möjligt kompenserar för bristen på dagsljus och utblick. Vilka åtgärder som är lämpliga beror på orsaken till bristen och hur arbetet är organiserat.

Exempel på åtgärder som kan ingå i en samlad lösning är:

  • arbetsorganisation som ger regelbundna möjligheter att vistas i utrymmen med dagsljus och utblick,
  • paus- och personalutrymmen med bra tillgång till dagsljus,
  • förbättrad elektrisk belysning med god ljusfördelning och begränsad bländning,
  • ändrad placering av fasta arbetsplatser så att dagsljuset når dem bättre,
  • öppnare planlösning eller glaspartier där det är säkert och praktiskt möjligt,
  • uppföljning av besvär, synförhållanden och hur åtgärderna fungerar i praktiken.

Åtgärderna ersätter inte automatiskt dagsljus och utblick fullt ut. De ska vara resultatet av en dokumenterad bedömning och följas upp.

Hur bedöms om dagsljuset är tillfredsställande?

Arbetsmiljöverkets allmänna råd hänvisar till SS-EN 17037:2018, Dagsljus i byggnader, som exempel på metoder för bedömning av dagsljus och utblick. Standarden innehåller också rekommendationer om god dagsljusbelysning och utblick.

Hänvisningen finns i ett allmänt råd. Det betyder att standarden är ett stöd för att bedöma hur föreskriftens krav kan uppfyllas, men den ska inte beskrivas som om varje rekommendation automatiskt vore en egen bindande föreskrift.

En teknisk bedömning kan behövas när lokaler projekteras, byggs om eller när det råder osäkerhet om ljusförhållandena. Mätningar bör kombineras med en genomgång av arbetsplatsernas placering, fönsterytor, väderstreck, solavskärmning, arbetstider och användarnas erfarenheter.

Riskbedöm dagsljus vid förändringar

Frågan bör tas upp innan arbetsplatser flyttas, lokaler byggs om eller fler personer placeras i samma rum. En förändring som ger plats för fler skrivbord kan samtidigt göra att vissa arbetsplatser hamnar långt från fönster eller får sämre utblick.

Kontrollera bland annat:

  • vilka platser som används stadigvarande och vilka som används kortvarigt,
  • om fasta arbetsplatser blockeras av höga skärmar, förvaring eller ny inredning,
  • om solinstrålning ger bländning eller övertemperatur,
  • om solskydd minskar dagsljuset mer än nödvändigt,
  • om belysningen kan anpassas till olika arbetsuppgifter och individer,
  • om planerade kompensationsåtgärder verkligen används och räcker.

Dagsljus och ventilation är olika krav

Ett rum kan ha bra dagsljus men bristande luftkvalitet, eller god ventilation men mycket lite dagsljus. Bedöm därför varje riskområde mot rätt bestämmelser. På den här webbplatsen finns även en guide om hur du kan räkna på ventilation för kontor och mötesrum.

Vid ny- och ombyggnad kan flera regelverk vara relevanta parallellt. AFS 2023:12 gäller arbetsplatsens utformning, medan byggregler och andra krav kan träffa själva byggnaden. Den här artikeln avser arbetsmiljöreglerna och ersätter inte en projektspecifik byggteknisk bedömning.

Praktisk checklista för arbetsgivare och projektörer

  1. Identifiera lokaler där personer arbetar återkommande eller under längre perioder.
  2. Dokumentera tillgången till dagsljus och faktisk utblick från arbetsplatserna.
  3. Bedöm bländning, kontraster, flimmer, ljusfördelning och synkrav.
  4. Fråga arbetstagarna om besvär och variationer över dagen och året.
  5. Pröva först åtgärder som förbättrar dagsljus och utblick.
  6. Dokumentera varför ombyggnad eller flytt inte är rimlig om undantaget behöver användas.
  7. Bestäm kompensationsåtgärder, ansvar, tidsplan och uppföljning.
  8. Gör om bedömningen när lokaler, bemanning eller verksamhet förändras.

Vanliga frågor om dagsljus på arbetsplatsen

Måste alla arbetsrum ha fönster?

AFS 2023:12 formulerar kravet som att arbetsplatser ska kunna ge tillfredsställande dagsljus och utblick. Om det inte är möjligt under de villkor som föreskriften anger ska bristen kompenseras så långt som möjligt; en fönsterlös lösning bör därför inte väljas slentrianmässigt.

Finns ett bestämt luxkrav för dagsljus?

Föreskriften anger inte ett enda generellt luxvärde för dagsljus på alla arbetsplatser. Bedömningen behöver ta hänsyn till både dagsljus, utblick, arbetsuppgifter och belysningens kvalitet.

Kan bra lampor ersätta dagsljus?

God elektrisk belysning är viktig men gör inte automatiskt kravet på dagsljus och utblick irrelevant. Om grundkravet inte kan uppfyllas ska flera åtgärder sammantaget så långt som möjligt kompensera för bristen.

Vem ansvarar för bedömningen?

Arbetsgivaren ansvarar för arbetsmiljön i den verksamhet som bedrivs. Vid projektering och byggande har även andra aktörer uppgifter, och relevant ljus- eller byggkompetens kan behöva anlitas för den tekniska bedömningen.

Källor

Faktakontrollerad den 18 september 2026 mot AFS 2023:12 hos Arbetsmiljöverket, särskilt 5 kap. 23–25 §§. Webbplatsen drivs privat av AB Kompetensutveckla i Sundsvall och är inte Arbetsmiljöverkets webbplats.

Foto: Alesia Kazantceva/Unsplash.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *